Då vi pratat hemma om att skaffa en katt till. En kattunge. Detta har
fastnat hos min stora grabb Devin som även nu har skaffat sig en kaxig
attityd. En typisk 6årig attityd.


Jag frågar Devin:

-Måste det vara en kattunge? Kan vi inte ha en stor katt?
(devin svarar med sin 6åriga attityd)
-Eller så kan vi ha en stor häst här!

Dåligt gung. Ni finner mig på instagram som annimsy om ni saknar mig här.

Nåväl. Sommaren har varit här, eller den är här. Dock har den visat sig vara i
det risigaste skicket på länge. Dåligt. Semestern är slut och det är jobb igen.

Ja, så tog jag tillbaka min facebook igen. Till en början otroligt ovant.
Va fan ska jag ha den för. Nu, börjar jag komma in i beroendet igen. YES!


Nu, var det dags för roadtrip med given destination. Omplanerat. Planlöst! ROADTRIP! Ye.

Barnen hade ju inte tid att ta kort med mig, eller på mig. Så jag fixade det själv. Klagar inte. Klarar mig bra.

Mer påsk, lika lite ägg. Fint väder igen, mer parklek. Denna gången hade pojkarna önskemål om att åka till Sagolekparken i Malmö. Det gjorde vi.

I parken så pratade jag med en kvinna, utav lite äldre kaliber än mig. Nåväl, det kom fram att vi åkt ÄÄÄÄNDA från Eslöv hit. "oj, oj, men det har ni väl inte gjort?!" Eh.. Jo!? :) Sedan började hon dra för mig vad hennes någon hette och att dessa några bodde i Eslöv, tydligen barnbarnet och dess föräldrar, sa namn och allt i någon tro om att jag skulle känna dessa personer. Nej.

Alla i Eslöv känner alla. Tror alla.  Inte ALLA. Sen insåg hon att jag faktiskt var för ung!!! för att antagligen känna hennes dotter.. hon var 40, nej ni har nog inte gått i samma klass då... eh nej. NEJ!


Ja. Mina barn var lyckliga. Ja.


Vi tänkte ninja-sönder ett utav påskäggen, som fint var placerade lite runt om i Malmö, för att se om där fanns ngt i. Gick inte.



Livsfarliga klätterställningar. Ja.



Där till och med Lillebror Egil kom upp. :)

Påskafton. Firades ej. Nej.

Det blev lek i parken med mina fina gossar! :) Ägg kan jag äta en annan dag! :)

Att ta sig ur sängen idag var en svår sak att göra. Jag kom upp en gång. Hamnade i sängen igen.

Älskar att mina hundar ALLTID i alla "sjuka" lägen sympatiserar med mig. Underbara djur. Dock blir det svårare att masa sig ur sängen. Men jag föredrar att slippa.

Vilken tur att vi åt Lasagne igår. Inatt.  Fint berusade utav alkohol. Trötta fötter. Att man envisas med klackar.

Det ser ut som att jag och Lina haft ett otroligt bra bordsskick, trots vårt skick. Eller ja, i alla fall mitt skick.

Sen så. Jag HATAR dansgolv. Jag verkligen hatar sådana dansgolv som slutar med blodiga fingrar. Hatar!

Ja. Ja.  Säger han det så.

Att asa upp två pojkar halv sju på morgonen är ingen lek. Drar upp båda ur sina sängar. En stund kort senare, ligger båda och har somnat om i min säng. UPP! NU! Varför göra mitt jobb enkelt. Varför?! För sen slår det då aldrig fel att pojkarna går upp utan problem klockan sju en ledig dag och tvingar upp mig. Dessa gossar har ett och annat att lära sig.

Ge mig. Sitt inte där. Order utav kattfan! Ge mig mjölk. Det gjorde jag sen höll hon tyst.
Ska också komma och skrika på henne någon gång då hon sitter på sin låda. Anledning, bara för att.

Den dära katten. Hon tar alla gosiga musar. Alla. Nästan.

Äsch, hon är faktiskt inte ett dugg rolig. Jag gav henne hundarnas gosiga musar.
Hon såg rolig ut. Så med mössen, ännu mer rolig. Hon skriker på en när man kommer hem.
Utskällning. Hundarna, spec Lee, har ju bara glädje som skriks ut samtidigt som det gäspas.
Men katten, spänner den där blicken i en och Jam-skriker på mig flera gånger.

Jag ger henne mjölk sen håller hon tyst.
Vilken pli hon har på mig. Redan.

Jag har läst en bok om pessimistiska citat. Denna är sann för min del. Dels för dumhet. Det finns bara en sol. Så det går bara att titta åt ett håll för att se. Dels för att jag nu lärt mig att det är värt att se åt rätt håll! :)




Jag har varit tant. Korsord är ett rätt bra tidsfördriv. Sjukt bra. Borde alla pyssla med. Ibland.



"Jag tar henne så länge och letar ett nytt hem. Inte ska hon avlivas."
Jag har ett hjärta.

Katten har inte fått ett nytt hem. Katten bor kvar hos mig. Inte ska hon flytta någon annan stans.
NU ska jag absolut inte ha fler djur. Absolut inte katt!

Sessan Sessovich. Nyast. 8 år katt fastnade här.




Jag har gjort så mycket mer. Jag har lättat på pedalen i Nackarpsdalen. Inte jag, jag kör inte. Men typ. Jag har varit så otroligt sjuk. Sjukt sjuk. Tänk så liten man kan känna sig. Jag har varit otroligt frisk men i obalans utav alkoholhaltiga drycker. Vilket har resulterat i kul kvällar, nätter och fall på dansgolv. Även ett otroligt spännande skoskav, som nyss är helt läkt. Jag har då lärt mig att: Blöder hälen, sluta dansa. En redbull jäger löser inte det.

Jag har varit vuxen. Dvs storhandlat.

Varit en bitch. Varit en ängel. Varit ledsen. Varit glad. Varit arg.
Ignorerat verkligheten. Varit i verkligheten. Slagits med demoner.
Har haft långdragen pms helt enkelt!? Kvinna. Ja, så är det.

Så, nu är det mesta som vanligt igen i alla fall. En bild, en dag. Inte varje dag. :)



Ses!

Ja, jag tar foto på mig själv. Inte bara ett utan många. För att kanske få ett bra utav minst 10.
Bäst att vara på den säkra sidan. Idag tog jag tre. Inga blev bra. Bara totalt misslykade. Så det
mest misslyckade var detta. Plus att jag har enorma påsar under ögona. Hej trött.

Jag är inte vacker. Inte alltid. Verkligen inte.

Jag har en utav världens bästa sängkamrat.

Hon är trött, när jag är trött. Hon stannar kvar i sängen och håller
den varm ifall att jag kommer och lägger mig igen. Hon är för bra.

Men, hon gör inte kaffe. Hon dricker inte ens kaffe.
Hon är inte sällskapet som gör att kaffe smakar godare.

Hon är bara bra i sängen. Som sällskap. Att sova med.

Förbaskat söt är hon också, den där Daisy.

Jag. Ja, jag. Absolut inte den bästa, men en av många.

Får erkänna att bilderna på min mobil, är rätt många. Över 4tusen, kanske 5 snart.
Många är på mig. Ja, vad ska jag säga. Jag hjärtar egobilder. Det är kul att se sig själv.

Det är roande. Speciellt när det blir en bra bild. En bild lite bättre än den rörliga verkligheten.

Tyvärr blev det inte så för mig denna gång. Det är också kul ibland.